Rädda Djurgården!

Rädda Djurgården!

Jan-Olof Erlandsson

Hasselbacken på Djurgården. Foto J-O Erlandsson, februari 2022.

FREDAGEN DEN 4 JANUARI 2022 publicerade Frankrikes största morgontidning Le Figaro en helsidesartikel om Björn Ulvaeus planer för ett ”Abbaland” på Djurgården och om de växande protesterna mot dessa planer. I artikeln skriver Le Figaro även om Kungens ansvar i detta ärende, som strider mot lagen om Nationalstadsparken.

I artikeln avhandlas hur Björn Ulvaeus och hans bolag Pop House Sweden efter öppnandet av Abba-museet 2013 — där besökare kan sjunga karaoke med Abbas avatarer och sig själv som ”femte medlem”, som Le Figaro noterar — nu även har lagt under sig Cirkus och Hasselbacken. Den franska tidningen rapporterar om Ulvaeus redan genomförda och planerade rivningar och kraftiga utbyggnader. Bellmans — ”Sveriges Shakespeare” som Le Figaro kallar poeten — historiska miljö och den månghundraåriga Bellmanseken hotas då den historiska terasserade parken är tänkt att ersättas med en betongplatta och ett i berget nedsprängt utrymme med okänt innehåll.

Le Figaro skriver att Björn Ulvaeus och hans bolag planerar över 6000 kvadratmeter ny bebyggelse med bland annat 75 nya hotellrum och konferenscenter trots att nybebyggelse i parken är förbjuden. Tidningen skriver att Ulvaeus mål är att här skapa ett ”svenskt Broadway” i ett område som redan liknar en urban miljö snarare än en naturskyddad park.

I artikeln förnekar Björn Ulvaeus att det han planerar är ett ”Abbaland” på Djurgården. Le Figaro skriver att han har bett om ursäkt för sin egen vd Per Sundins uttalande om Disney och Disneyland som förebilder.

På flera platser på Djurgården planeras stora ingrepp i form av nya byggnader. På tomten bakom Liljevalchs museum vill Gröna Lund expandera och bygga högt. Björn Ulveus planerar att bygga till Hasselbacken med flera större byggnader bland annat ett hotell med tillhörande konferensanläggning. Vid Djurgårdbrunns värdshus planeras kontor och bostäder.

Nu är inte Djurgården en mark vilken som helst i Stockholm.

Hos föreningen Rädda Djurgården kan man läsa följande:

Såvitt gäller bl.a. norra och södra Djurgården kom dåvarande ståndsriksdag och Karl XIII, under 1809-1810 överens om att Kungen skulle ha enskild dispositionsrätt, detta under förutsättning att avkastningen skulle tillfalla den s.k. Djurgårds Cassan och att avkastningen:

 ”måtte endast få användas till Djurgårdens förbättring och förskönande samt dervarande broars och vägars underhåll och icke graveras med särskilda aflöningar eller gratificationer till några vissa personer.”

Denna dispositionsrätt är strängare än reglerna kring Nationalstadsparken, där det enligt Miljöbalken stadgas:

Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.”

Riksantikvarieämbetet har 2020-12-15 yttrat sig över Gröna Lunds planer för expansion:

Riksantikvarieämbetet anser att ett förvekligat planförslag innebär en påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, då ett förverkligat planförslag skulle innebära att den del av bebyggelsen som utgörs av åkattraktionerna skulle ha en negativ inverkan på flera av riksintressets uttryck. Skadan blir påtaglig då dessa åkattraktioner avsevärt skulle försvåra möjligheten att avläsa och förstå det uttryck som pekas ut som riksintressanta på Djurgården och som berättar om dess långa historia som nöjes- och rekreationsområde. Det gäller Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap med anrika restauranger och värdshus, Skansen samt parker och flanörstråk. Djurgårdens karaktär bestående av flera olika företeelser förknippade med nöjesliv och rekreation från skilda tider skadas påtagligt genom att en företeelse – Gröna Lund- tillåts dominera över de andra. Vidare skulle en förverkligad detaljplan innebära påtaglig skada på flera av de stockholmska särdrag som anges som uttryck för riksintresset. Från utsiktspunkter på längre håll som Stadsgården, Fjällgatan och Slussen men även på närmare håll exempelvis över Nybroviken, från Skeppsholmen och Kastellholmen påverkas vyer från och mot Djurgården, fronten mot vattnet samt vattenrummen.

Förhoppningsvis kommer dessa kommersiella projekt inte att bli verklighet så att både Kungen och vi andra även i fortsättninen kan njuta av Djurgårdens miljö.

Förhoppningsvis, alltså!

Men nedrivandet är redan i full gång som framgår av detta tv-reportage: Hasselbackens portal riven – upprör kulturbevarare: ”Är chockad” | SVT Nyheter

Cirkus. Foto J-O Erlandsson, februari 2022.
Bellmanhuset. Foto J-O Erlandsson, februari 2022.

För mer information vänligen kontakta:
Carl-Fredrik Paléus, 070 – 7827971
Carlfredrik.paleus@gmail.com
Ordförande Rädda Djurgården
www.raddadjurgarden.se