Recension | Domedagsmaskinen av Ellsberg

Recension

Daniel Ellsbergs Domedagsmaskinen nu på svenska

Jan-Olof Erlandsson

Format Inbunden

Språk Svenska

Antal sidor 416

Utgivningsdatum 2023-04-12

Förlag Gerundum

Översättare Erik Göthe

Förord Pierre Schori

Originaltitel The Doomesday Machine

Form Karin Sunvisson

ISBN 9789198596786

1961 ställde president John F Kennedy frågan till JCS (Joint Chiefs of Staff, den operativt högsta ansvariga kommittén för krigföring i USA), vilken effekt ett fullskaligt kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen skulle få vad gäller antalet döda. En vecka senare fick han svaret: 600 miljoner döda. De planerade bomberna mot Moskva, Leningrad och övriga större städer utplånar i princip även Finland och Österrike samt ytterligare ett antal länder i Östeuropa.

Daniel Ellsberg (1931-2023), vars bok The Doomsday Machine: Confessions of a Nuclear War Planner först publicerades 2017, har nu kommit i svensk översättning av Eric Göthe på Gerundum förlag och försedd med ett förord av Pierre Schori, där den svenske politikern redogör för sitt arbete mot termonukleära vapen.

Ellsberg utbildade sig i nationalekonomi och matematisk sannolikhetsteori vid universiteten i Harvard, Cambridge och Stanford men valde att skjuta upp studierna för att delta som marinofficer i Medelhavet 1954-57.  Därefter fick han anställning vid Rand Corporation för att arbeta med frågor om beslutsteori och riskbedömning vid användning av kärnvapen: ”Jag hade kommit till Stilla havet i gruppen som skulle undersöka ledning och kontroll av kärnvapen”.

Daniel Ellsberg vid en presskonferens i New York, januari 1972. Foto: Bernard Gotfryd. (Bilden troligen inom Public domain.)

Genom dessa studier insåg han att ordern om att verkställa avfyrandet av kärnvapenmissiler inte uteslutande låg hos presidenten utan delegerats nedåt i flera led i den händelse Washington (och andra vitala orter) slagits ut. Vilket uppenbarligen ökar risken för att någon av de inblandade begår ett misstag. Ett misstag som sedan inte går att reparera, eftersom missilen inte kan återkallas eller förstöras av avsändaren, ett förlopp vilket helt korrekt – fast i den svarta komikens form − skildras i Stanley Kubricks film Dr Strangelove. En av manusförfattarna till filmen var för övrigt den brittiske författaren och flygplansnavigatören Peter Bryan Georg (1924-1966), som ingick i det brittiska bombkommandot. Ellsberg antog att på andra sidan, alltså i Sovjetunionen, gällde samma delegeringsordning [1].

Genom sitt arbete vid Rand Corporation kom Ellsberg att arbeta helt nära USA:s ledning. Presidentens fråga till JCS formulerades av Ellsberg och han utarbetade texter för försvarsministern Robert McNamara. McNamara rådde president Kennedy, och senare president Johnson, att under inga omständigheter inleda ett kärnvapenkrig.

Bokens 414 sidor innehåller en diger fotnotförteckning och även redogörelser för Kubakrisen, Berlinfrågan samt en beskrivning på vilken nivå Ellsberg arbetade och därmed i sin hand fick papper med högsta sekretessnivå. Det som genomsyrar hela boken är frågan om kontrollen av kärnvapnen och vilken effekt de termonukleära vapen som existerar har och i vilken mån ett begränsat anfall överhuvudtaget är möjligt. Den uppmaning Robert Oppenheimer och Atomenergikommissionens rådgivande organ 1949 ställde som avrådde från utveckling av superbomben känns idag inte mindre aktuell även om vapnet redan finns.

NOTER

[1] Att så också var fallet visade sig under Kubakrisen i oktober 1962, då risken för att en kärnvapenvedergällning hade utlösts av misstag sägs ha varit snubblande nära vid mer än ett tillfälle. Se t.ex. Kubakrisen på Wikipedia.