Donatorsporträtt i Betlehem restaurerat

Våra vänner

Kristin Sigurdsdotters donatorsporträtt i Betlehem nu restaurerat

av anne lidén

Min artikel om Fredsarbete i Betlehem i Förr och Nu nr 1:2017 blev uppmärksammad av den norska Katolska kyrkan på julaftonen i deras adventskalender 2018.

Sedan 2012 är Födelsekyrkan i Betlehem och Pilgrimsvägen listade av UNESCO som ett internationellt Världsarv. Redan 2008 listades den som en starkt hotad plats och den Palestinska Myndigheten lade då fram en omfattande plan för restaurering, Palestinian Restoration Plan (www.nativityrestoration.ps). Denna kyrka ska enligt kristen tradition vara platsen för Kristi födelse och utgör därför ett centralt pilgrimsmål för både kristna och muslimer. Restaureringsarbetet går detta år mot sin avslutning; såväl arkitektur, tak, väggmosaiker, grottan, pelarmålningar som golvmosaiker har rengjorts, konserverats och restaurerats på ett mycket framgångsrikt sätt.

För de nordiska länderna är just de medeltida pelarmålningarna i Födelsekyrkan i Betlehem av särskilt intresse. I kyrkan finns femtio pelare, varav 33 har målningar av heliga gestalter, helgon och kungar. Ett av de äldsta nordiska kvinnoporträtten i Det Heliga Landet återfinns på en av pelarna, nämligen Sankt Olavspelaren från 1100-talets mitt med en målning av den norske helgonkungen Olav Haraldsson som led martyrdöden 1030. Det rör sig om en knäböjande bedjande kvinna vid martyrkungens fötter, vilken jag i min forskning identifierat som den norske kungen Sigurd Jorsalafarares (1090-1130) dotter Kristin Sigurdsdotter (1125-1178), och målningens instiftare, en donatrix (kvinnlig donator), se bild 1 (Lidén 2017, 2018).

Bild 1. Kristin Sigurdsdotter, bedjande donatrix på Sankt Olavspelaren i Födelsekyrkan, Betlehem, ca 1160. Efter restaureringen oktober 2018. Foto Torunn Helene Bjørnevik, Betlehem.

I min ovan nämnda artikel i Förr och Nu och i min forskningsrapport 2018 berättar jag om ett kulturprojekt mellan staden Betlehem och dess vänort i Norge, Sarpsborg, en stad som firade sitt 1000-årsjubileum 2016. Detta freds- och kulturprojekt utgick från de två städernas gemensamma kulturarv – den medeltida pelaren med målningen – och man beslöt att skapa en rekonstruktion av den ursprungliga Olavspelaren, en ”gjenskapelse”, en stenpelare som skulle placeras i ett nytt jubileumsmuseum i Sarpsborg.

Uppdraget att måla den nya Olavsbilden med Kristin Sigurdsdotter på pelaren gick till den norske forskaren och konservatorn Terje Norsted, som efter ett grundligt arbete på plats i Betlehem 2015, kunde slutföra uppdraget i Sarpsborg på våren 2016. På Olavsdagen i juli 2016 invigde Norges kung Harald den färdiga Olavspelaren i en högtidlig ceremoni på Borgarsyssel museum i Sarpsborg, och då deltog en stor palestinsk delegation från vänorten Betlehem, (Lidén 2017, 2018). Detta kultursamarbete mellan Betlehem och en skandinavisk systerstad ska förhoppningsvis inspirera fler nordiska städer till liknande fredsprojekt.

I sin artikel ”Fødselskirken Betlehem” i julaftonens katolska adventskalender 2018 berättar den norska konsthistorikern Therese Sjøvoll om Födelsekyrkans bakgrund och dess roll som central helig plats för kristenheten, med fokus på själva Födelsegrottan. Därutöver presenterar hon de nya restaurerade lysande väggmosaikerna och kyrkorummets förvandling från sotigt och mörkt rum till en ljus och färgrik andaktsmiljö. Hon redogör för kyrkans bildprogram och pelarmålningarnas bildframställningar av heliga gestalter som representanter för den jordiska och himmelska hierarkin. I detta sammanhang citerar hon min artikel i Förr och Nu.

Sjøvoll understryker Kristin Sigurdsdotters samhälleliga makt och inflytande som ”både kongsdatter og kongsmor”, gift med Erling Skakke (1115-1179) och mor till Norges förste krönte kung 1164, Magnus Erlingsson (1156-1184). Genom sin sociala position hade hon möjlighet att genomdriva en sådan dyrbar konstdonation. Sjøvoll instämmer också i min analys att det sannolikt inte bara låg politiska motiv bakom, utan även ”et utrykk for personlig fromhet og en takksigelse till Gud for den norske kongesønnen hun hadde født”.

Bilden av Kristin Sigurdsdotter som det äldsta nordiska kvinnoporträttet i Det Heliga Landet borde även vara av centralt intresse för svenska kulturmyndigheter, då denna medeltida porträttbild hör till ett sällsynt nordiskt gemensamt kulturarv.

Julen i Födelsekyrkan i Betlehem är kyrkans viktigaste fest under året och firandet av Kristi födelse pågår under mer än tre veckor, på grund av att de många kyrkoorganisationerna har olika kalenderdatum. Franciskanernas och lutheranernas julfest inleds den 24 december, de ortodoxa, grekisk-ortodoxa, syriska och koptiska kyrkorna startar den 6 januari medan den armenisk-ortodoxa kyrkans jul inte börjar förrän den 18 januari. På basis av The Status Quo of the Holy Places (1852) administreras Födelsekyrkan gemensamt av de olika kyrkorna, staden, den palestinska myndigheten och världssamfundet.

En orsak till den norska katolska kyrkans fokus på Födelsekyrkans restaurering beror på Norges ökade finansiella stödinsatser till den Palestinska Myndigheten. Den 16 oktober 2018 överlämnade Norges Palestinarepresentant Hilde Haraldstad en summa av 1,5 milj. NOK till det fortsatta restaureringsarbetet och inspekterade även den nya restaurerade Olavspelaren i Betlehem. I december 2018 ordnade Vatikanen i Rom ett särskilt välgörenhetsevent för att samla in medel till Födelsekyrkan. Enligt den palestinska rapporteringen, Progress Report, 13 februari 2019 återstår endast 2 pelare som väntar på att bli klara.

Jag vill särskilt tacka Torunn Helene Bjørnevik för att vi med hennes hjälp har kunnat få ny fotodokumentation av den färdigrestaurerade Olavspelaren i Födelsekyrkan i Betlehem. I oktober 2018 fotograferade hon även de övriga restaurerade pelarmålningarna som hade nordisk anknytning, målningarna inte bara av Sankt Olav utan även av Sankt Knut av Danmark samt Sankt Stefan och Sankt Vincent, (Lidén 2018). Torunn Helene Bjørnevik vistades då i Betlehem med sitt arbete i det norska Ledsagerprogrammet, vilket ingår i ett internationellt biståndsprogram som grundades av Kyrkornas Världsråd (WCC) 2002, Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel (www.eappi.org).

Det finns även en svensk motsvarighet, Följeslagarprogrammet. Under 3 månader bor man på valda orter i Palestina eller Israel och där hjälper man och stöttar människor som är hotade samt dokumenterar brott mot mänskliga rättigheter. På det sättet kan man visa sin solidaritet med människor som behöver skydd mot förtryck.

Litteratur och länkar

Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel. Sveriges kristna råd (Länk https://foljeslagarprogrammet.se/foljeslagare/bli-foljeslagare/)

Hilde Haraldstad (2018) The Representative Office of Norway to the Palestinian Authority. (www.norway.no/en/palestine/norway-palestine/about-embassy)

Ledsagerprogrammet i Palestina og Israel. Kirkens nödhjelp. Norge. (www.kirkensnodhjelp.no/gi-stotte/engasjer-deg/ledsagerprogrammet/)

Lidén, Anne (2018). The New Saint Olav column in the city of Sarpsborg, Norway 2016. Heritage cooperation and communication of the World Heritage, the Church of the Nativity in Bethlehem, Palestine. Research report to the Research Division, Dept. of Humanities and Social Sciences in Education. Stockholm University Autumn 2018. (http://diva-portal.org/smash/get/diva2:1259348/FULLTEXT02.pdf)

Lidén, Anne (2017). ”Världsarv ska räddas i Palestina: Födelsekyrkan i Betlehem. Nordiska helgon i centrum för internationellt fredsprojekt”. Förr och Nu nr 1-2017. (www.forrochnu.se/fredsarbete-i-betlehem).

Sjövoll, Therese (2018). Födselskirken i Betlehem. (www.katolsk.no/nyheter/2018/luke-24-i-adventskalenderen).
Palestinian Restoration Committee, Progress Report March 13, 2019 (Länk: www.nativityrestoration.ps).

Restoration of the Church of the Nativity. Brief Construction Progress Report September 15, 2013 to February 20, 2018 (www.nativityrestoration.ps).